Publicerad i Alma Nova Nr 1/2023, sidan 25-27. “Mikrobiom och mänskliga celler- en livsviktig relation.   http://www.almanova.se

Vi bildar tillsammans med våra mikrober en superorganism. Våra tarmar har ett ekosystem av levande organismer, som kan rubbas av olika anledningar. Sammansättningen av bakterier, parasiter, svamp och virus kan förändras så att flera nyttiga stammar saknas eller finns i för liten mängd.

Vad leder detta till? Jo,  pà deras bekostnad tar potentiellt sjukdomsframkallande bakterier och svamp deras plats. Man talar om dysbios. Det är ofta förenat med en läckande tarm, s k leaky gut. Många får diagnosen IBS med symtom som uppblåsthet, sura uppstötningar, buksmärtor, förstoppning eller diarré. Bakterierubbningen, dysbiosen, orsakar inflammation genom att utsöndra toxiner t ex LipoPolySackarider, LPS.

Detta aktiverar immunsystemet  och det bildas olika sorters antikroppar, som antingen manifesterar sig som matintolerans eller glutenallergi

Matintolerans och glutenallergi

Lokala immunceller i tarmväggen försöker i första hand neutralisera dessa toxiner. Om de icke- kroppsegna substanserna når blodomloppet bildas i första hand IgG- antikroppar, som svarar för matintoleranser. Vanligast är de olika proteinerna, som finns i gluten. Man skall inte förväxla det med glutenallergi, vilket bildas av IgA- antikroppar hos cirka en procent av befolkningen. De vanligaste matintoleranserna är förutom spannmål, även mejeriprodukter och ägg. Oftast får man besvär av mat som man äter mycket av, kan vara allt från vissa grönsaker till fisk och skaldjur.

 

Resistent stärkelse, goda bakterier och signalsubstanser

Vi förstår nu vikten av att vi har en normal bakterieflora i tarmen, att våra hyresgäster, mikrobiota, har bra levnadsbetingelser. De behöver mat i form av resistent stärkelse och fibrer, som kan nå tjocktarmen, där de allra flesta goda bakterierna, probiotika, finns. Deras mat kallas för prebiotika. I tjocktarmen kan de tillverka en mängd signalsubstanser i form av vitaminer, aminosyror, nukleotider, hormoner, coenzymer och enzymer, så kallade postbiotika. Många av dessa signalsubstanser kan vi inte tillverka utan bakteriernas hjälp.

En naturlig, varierad kost på frukt, grönsaker, baljväxter, rotfrukter, nötter och svamp ger tillsammans just det som behövs för att våra livsviktiga mikrober skall frodas och göra sitt jobb. Den engelska beteckningen WFPB (Whole Food Plant Based) diet, täcker denna typ av mat. Den står i djup kontrast till all den fabriksproducerade mat med en hel rad av tillsatser som konserveringsmedel, färgtillsatser, konstgjorda vitaminer, modifierad stärkelse och hydrogenering i tillverkningsprocessen. Denna typ av mat, tillgänglig och lättlagad, förför tyvärr en stor del av befolkningen.

 

Tarmbakteriernas gener

Vi ser konsekvensen av en mat som förstör livsbetingelserna för våra små innevånare. Mikrobiom är alla de gener som bakterierna i tarmen innehåller och inte bara i tarmen. Alla kroppens epitelytor har bakterier med gener men i mindre grad. Vi har således bakterier i munnen, näsan, lungorna, huden, bröstvårtorna, vagina, urinvägar och kanske något mer. Det mest fascinerande är att alla mikrobiom i kroppen kommunicerar med varandra via signalsubstanser, mediatorer, bl a cytokiner. En kvinna, som föder barnet vaginalt överför sitt mikrobiom till barnet, som på sätt och vis ärver det. Om barnet ammas får det även del av mikrobiomet på bröstvårtorna och huden. Studier visar att barn som föds med kejsarsnitt och uppföds med flaska ligger efter i sin mentala utveckling ända upp till sju års ålder.

 

Maten är information

Maten förmedlar information till våra gener i våra celler via bakteriernas gener, som via mediatorer når våra celler och vårt DNA. Det är där epigenetiken kommer in. Omgivningsfaktorer kan påverka och införlivas med vårt DNA. Före konceptionen kan detta förändrade DNA nedärvas. Man kan se maten som den mjukvara, som genom bakteriernas genom styr hårdvaran, dvs våra kroppsceller. Denna insikt står i skarp kontrast till den tidigare uppfattningen att vi inte kan påverka våra gener, som bestämmer vår hälsa till 50 procent. Man anser nu att endast 10 procent av generna är opåverkbara.

 

Inflammatoriska faktorer fràn maten och kroppen

Vilka är då alla de omgivningsfaktorer som påverkar vårt immunsystem och grad av låggradig inflammation? I förlängningen ökar inflammationen risken för alla de kroniska sjukdomar som drabbar oss. Det finns en rad faktorer, som kommer inifrån kroppen, endogena eller yttre faktorer, exogena.

De endogena faktorerna har vi redan varit inne på, såsom toxinbildande bakterier, överväxt av svamp, parasiter och virus. Fri passage ut i kroppen vid läckande tarm av stora partiklar, proteiner, mediciner särskilt antibiotika, cytostatika och antiinflammatoriska medel, alkohol och tobak. Den industrilagade maten för med sig en rad kroppsfrämmande molekyler, som måste tas om hand av levern och i bästa fall utsöndras den normala vägen. Munhälsan har stor betydelse, såväl graden av metalliska lagningar som munnens mikrobiom. Vid sanering av tändernas amalgamfyllningar krävs en funktionsmedicinskt utbildad tandläkare, som vidtager åtgärder för att på ett säkert sätt evakurera tungmetallerna i amalgamet.

 

Inflammatoriska faktorer fràn omgivningen.

De exogena faktorerna påverkar oss via allt som kommer i kontakt med huden, andningsvägarna, vattnet, jorden och den elekromagnetiska strålningen.

Läs innehållsförteckningen på hudvårdsmedel och tandkräm! Antitranspirationsmedel innehåller ofta aluminium och vanlig tandkräm innehåller fluor. Rengöringsmedel, som används i hushållet har ofta långa innehållsförteckningar med t ex konstgjorda doftämnen! Se upp med tvättmedel, mjukmedel, plaster i förpackningar och förvaringskärl! Byt ut alla askar i plast mot glas! Sluta att köpa vatten och läsk i plastflaskor! Använd skärbräden i trä i st f plast. All plast innehåller hormonstörande ämnen.

Filtrering av luft och vatten  Anskaffa helst någon form av filtreringsanordning för dricksvatten och vatten i hushållet, så slipper du alla tungmetaller, mikrober och mediciner i dricksvattnet. Även om det finns gränsvärden, så tillsammans blir det ett bra tillskott. När vi ändå är i köket, kasta ut den strålande mikrovågsugnen! Om Du bor i ett stadsområde med förorenad luft, tänk på en bra luftrenare! Så har vi all WiFi och alla datorer och mobiltelefoner. Håll aldrig telefonen vid örat, särskilt barn har tunt skallben. Skaffa en timer och slå av teknologin på natten och se till att sovrummet är fritt från elektronik!

 

Icke materiella inflammatoriska faktorer

Det finns ytterligare en faktor, som orsakar en inflammatorisk reaktion i våra celler och som kan ge epigenetiska förändringar. Det är något icke materiellt, som har att göra med elektronisk påverkan av mitokondrierna i nervcellerna. Man talar om toxiska tankar och känslor, eller helt enkelt negativa tankar, som biter sig fast i nervbanorna. Människor som haft traumatiska händelser kan råka ut för sk flashbacks. De får ofta diagnosen PTSD, Post Traumatiskt Syndrome Disorder. Liknande fenomen har uppmärksammats i barnaåldern. Barn som haft ett stort trauma eller flera små trauman under uppväxten bär med sig spåren av detta i vuxen ålder. De får numera diagnosen ACE, Adversed Childhood Experiencies. Med modern teknologi har man kunnat visa hur olika centra i hjärnan aktiveras beroende på vilka tankar, som tänks. Dessa patienter har dessutom ofta magtarmbesvär. Hjärnan och tarmen har samma embryonala ursprung. De har täta förbindelser via vagus, den 10:e hjärnnerven, neuroendokrina hormoner såsom serotonin och DOPA samt cytokiner, som förmedlas via mikrobiomet. Den allra största delen av hormonerna görs av mikrobiomet i tarmen. Rädsla och oro ger ofta fjärilar i magen. Det kan också knyta sig i magen.

 

Sammanfattningsvis,

kan man säga att utan tarmbakteriernas gener vore vi inte människor. Våra egna gener är alldeles för begränsade för att metabolism och immunsystem skall fungera.

Man säger nu att våra kroniska välfärdssjukdomar till nittio procent är påverkbara och beroende på den moderna livsföringen och egentligen är onödiga.