Bruce Lipton vill avliva flera av de rådande myterna inom biologin.

Bruce Lipton höll en föreläsningserie under två dagar i Stockholm den 16-17 september. Han kan inte längre föreläsa som professor vid sitt universitet sedan han kommit till insikter, som går tvärs emot rådande uppfattningar. Han tog upp flera stora myter.

Vi bibringas uppfattningen att det är DNA i cellkärnorna som styr vår biologi. Det har har hävdats att upp till 50 procent av biologin beror på generna och resten beror på omgivningsfaktorer såsom vår livsstil och vårt sociala arv. På senare tid har man börjat tala om epigenetik, dvs att olika omgivningsfaktorer kan ändra på genernas utfall. Man talar om gener, som kan skruvas på och av.

Lipton anser dock att vårt DNA fungerar som en blue print, ett schema, för hur genuttrycket skall fungera, men att signalerna kommer från proteinerna i cellmembranet. Våra gener är därför inte ristade i sten. Vi har makten att ändra på de inkommande signalerna till proteinerna i våra cellmembran. Säg att receptorerna på cellmembranet fångar upp ett inflammatoriskt protein från tarmen med en bestämd aminosyresekvens, som skickas in i cellen via RNA till DNA. Där kan denna aminosyresekvens passa in på en specifik gen, som ändras lite och lämnar cellmembranet med en modifierad signalsubstans.

En annan myt som upprätthålls är uppdelningen mellan kropp och psyke. Denna uppfattning går tillbaks till Newtons syn på kroppen som en maskin, eftersom den är gjord av materia. Den kan undersökas vetenskapligt. Psyket, som är ickemateria, består av tankar, känslor och trosuppfattningar, och inordnades därför inom kyrkans ram. I vår tid anses psyket och psykiska sjukdomar vara psykiatrikers, psykologers och terapeuters domän.

Med den nya kvantfysiska biologin, kan kan kropp och psyke återföras inom samma enhet. Våra tankar, känslor och upplevelser påverkar kroppens celler på samma sätt som fysiska faktorer. Biokemiska signalsubstanser såsom hormoner, enzymer och cytokiner reagerar även de på signaler från psyket. Inom traditionell medicin talar man om PTSD-Post Traumatiskt Stress Disorder och ACE- Advanced Childhood Experience, vilka betraktas som psykiska sjukdomar, men genererar samma biologiska förändringar i kroppen som kroppsliga sjukdomar.

Bruce Lipton ifrågasätter även Darwins tes om ”survival of the fittest”. Han ser inte utvecklingen som en tävling mellan individer, där den starkaste vinner och lever vidare.

Det är i stället en utveckling, där de individer som bäst passar in i det ekologiska sambandet, som överlever. Utvecklingen drivs av den individ som anpassar sig bäst till omgivningen. Vi är alla beroende av varandra och behöver vara i samklang med den planet vi lever på.

För att förstå vad som driver utvecklingen till mer och mer komplicerade varelser, behöver vi gå ner på cellnivå. Bruce Lipton är i grunden cellbiolog och har studerat cellernas kommunikation av information och hur vi tar in information från omgivningen till cellnivå.

Han talar om ett centralt dogma, en fastslagen åsikt utan bevis, om vad som genetiskt styr vår biologi. DNA i cellkärnan anses skicka signaler till RNA, som i sin tur kommuniserar med proteinmarkörer. Den biologiska effekten anses alltså komma från DNA i cellkärnan.

Genom cellbiologiska studier har Lipton visat att det är proteinerna i cellmembranet, som fungerar som antenner och tar in information utifrån omgivningen och vidarebefordrar den till RNA och DNA, som fungerar som ett blue print, ett schema. Genom cellmembranet förs informationen ut via sk kanaler. Denna informationsenhet med ingång och utgång av information är sammankopplad till ett paket. Lipton jämför denna enhet med ett databit, 1/0. Ju större yta membranet har desto fler enheter får plats och desto större blir minneskapaciten.

Vi kan följa utvecklingen från den enkla bakterieorganismen till amöbor, till ryggradsdjur och människan. Bakterierna fick ett större membran genom att bilda kolonier, så även amöban och ryggradsdjur som utvecklade en allt större hjärna, genom att kontinuerligt öka ytan genom veckningar. Membrane eller membrain, en rolig ordlek, innehåller information.

Människorna sluter sig samman i klaner och samhällen för att öka informationsutbytet. Om vi skall fortsätta den utvecklingslinjen borde mänskligheten sluta sig samman globalt och bilda en enda koloni, sammanslutning. Tveksamt vad som kommer att hända framöver om vi fortsätter att bekämpa varandra, att kriga, att öka klyfterna i världen, att släppa loss dödliga virus i pandemier, att fortsätta att uttömma jordens resurser, att avfyra kärnvapen, att konstruera datorer som styrs av AI utan kontroll och kanske något ytterligare, som hotar mänskligheten.

Vår hjärna programmeras tidigt. Fram till tre års ålder har vi ytterst få minnen. Våra tankar, känslor och upplevelser finns kvar i de primitivare delarna av hjärnan, amygdala. Man säger att de ligger gömda i det undermedvetna. Dessa gömda minnen kan tas fram via t ex hypnos och kan omprogrammeras genom olika tekniker. Så stor del av vårt handlande som 95 procent finns i det undermedvetna och styr oss som en autopilot. Kvarstår endast 5 procent, som vi påverkar på det medvetna planet i cortex. Rätt använt gör det oss kreativa. Av detta förstår vi hur tidigt vi programmeras och hur vi påverkas av tidigare upplevelser.

Katolska kyrkan, ville uppfostra pojkarna fram till sju års ålder, för att sedan låta föräldrarna ta över. Barnens hjärna kommuniserar samtidigt med såväl höger som vänster hjärnhalva, vilket gör att känslorna och intellektet påverkas samtidigt på ett fördelaktigt sätt. Corpus callosum skiljer hjärnhalvorna åt senare och de arbetar mer var och en för sig.

Bruce Lipton gjorde ett mycket vitalt intryck och framförde sitt budskap på ett medryckande sätt. Det var intressant att ta del av hans tankar och konklusioner.

 

Sammanfattning:

1. Myt nr 1. Vårt DNA reagerar på utifrån kommande signaler, epigenetik. DNA i cellkärnan fungerar som ett blue print.
2. Myt nr 2. Kropp och psyke är en helhet. Newtons uppfattning var att kroppen är en maskin och psyket som är metaforiskt bäst handhas av kyrkan, idag psykologer och psykiater.
3. Myt nr 3. Darwins survival of the fittest borde bytas ut mot den art som anpassar sig bäst i ekosystemet.
4. Hjärnans programmering börjar före tre års ålder i det undermedvetna.

 

Reference: Bruce H. Lipton: Tro, Dogmer och Biologi.