Provläs ett utdrag ur boken” INSULIN- den felande länken”: om DIABETES  typ 2 i kapitlet om metabola sjukdomar. http://www.litenupplaga.se/1282

DIABETES TYP 2

Diabetes typ 2 är inte en blodsockersjukdom! En tro, som varat i 200 år! Denna tro borde ha revideras efter all forskning, som gjorts på insulinets roll i metabolismen under förra seklet!
Tron naglar sig dock fast genom uttalanden som: «Det finns en tro att man måste undvika socker, insulinet diaboliseras»!
Detta uttalades på Dietecom-konferensen i Paris senast i mars 2013. I början av 1900-talet, före insulinets upptäckt, försökte diabetiker typ 1, att genom lågkolhydratkost undvika en säker död. De dog förstås p.g.a.att de helt saknade insulin. Felaktigt drar man samma slutsats när det gäller typ 2-diabetiker. De saknar ju inte insulin, utan har i stället för höga insulinnivåer p g a insulinresistens. Diabetiker typ 1, vilka har en helt annan sjukdom, har dock stor fördel av en lågkolhydratkost.Den minskar deras insulinbehov, sänker cirkulerande insulin och blodsocker och normaliserar blodlipiderna.

Normalvärden för glycemi och HbA1c:

 <1,0 g/l (<5,6 mmol/l) normalt blodsocker
1,1-1,26 g/l (5,8-10,9 mmol/l) misstänkt diabetes.
>1,26 g/l (>10,9 mmol/l) diabetes.
<6,0% (<46 mmol/mol) normalt HbA1c
6-7% (46-53,6 mmol/mol) riskzon för diabètes
7-8% (53,6-61,3 mmol/mol) bör övervakas
>8% (61,3 mmol/mol) patologiskt.

85% av diabetiker typ 2 är överviktiga eller feta, dvs 15% av dessa är normalviktiga, men har ändå en insulinresistens. Det finns anlag för diabetes typ 2 hos 20% av befolkningen, vilket gör att diabetes typ 2 har en högre ärftlighet än diabetes typ 1. Nittio procent av diabetikerna har diabetes typ 2 och endast 10% har diabetes typ 1. Man har beräknat vården för diabetes i Sverige till 0,5-1% av BMP.
Diabetes är ansvarig för ett för tidigt åldrande p g a den accelerande  glykeringsprocessen i kroppen. Denna process sätter igång en oxidativ stress och den inflammatoriska kaskaden med cytokiner.Den inflammatoriska processen ökar risken för vaskulär och neurogen degeneration, inverkar även på den osteoporotiska processen. Blodsockret styrs som bekant av insulin.
Diabetes typ 2 är en insulinsjukdom.
Man kan gå ett steg längre och säga att diabetes typ 2 är en sjukdom,där insulin inte reagerar på leptinsignalerna från fettväven! Leptinet upptäcktes på 1990-talet. Forskning visar att leptin, som svarar för alla kroppens celler, sänder signaler till bukspottkörtelns insulinproducerande celler för att rapportera om kroppens energireserver. Vid insulinresistens är energireserverna inte längre lika tillgängliga,varför kroppen upplever energibrist.Den grundläggande orsaken till diabetes typ 2 är insulinresistens.
Att insulinresistens är orsaken till metabolt syndrom är en accepterad sanning.
Att insulin har den grundläggande betydelsen för all våra kroniska sjukdomar, som kommer med stigande ålder, är inte lika välkänt.
Att insulin är kopplat till en organisms åldrande är det få som tänker på!
Vad är insulinets uppgifter? De flesta läkare och lekmän skulle svara: att sänka blodsockret!
Ur evolutionär aspekt har människan ej haft behov att sänka blodsockret,då vår ursprungliga föda innehöll väldigt litet socker, frukt säsongsvis! Okokta grönsaker och rötter innehåller inte mycket lättsmält socker. Vi har endast ett hormon som kan sänka blodsockret,men flera hormon för att höja blodsockret, d.v.s. hålla blodsockret på lämplig nivå, nämligen glukagon, adrenalin, cortison, och tillväxthormon. Sänkningen av blodsockret, kan ses som sekundärt till insulinets uppgift att skaffa undan energin för lagring i cellerna utanför blodbanan. I själva verket har insulinet flera övergripande uppgifter:
Att fördela energin mellan kroppens celler. Insulinet skall ta hand om den energi, som våra celler inte omedelbart behöver. Insulinet sparar överbliven energi i form av glukogen och fett i lever, muskler och fettväv. Via insulinets verkan omvandlas fett och aminosyror från mat och muskler till glukos i levern, gluconeogenes.
Att dirigera kroppens övriga hormoner bland annat via feed-backsystemet i hypofysen, d.v.s.en indirekt styrning av könshormoner,sköldkörtel- och binjurehormoner, men även leptin och serotonin.
Insulin har en anabol verkan, d.v.s. hjälper till att bygga upp muskler, skelett och även tillverka nya fettceller vid behov. Det är ansvarigt för cellförnyelse och cellproliferation tillsammans med tillväxthormonet, (GH), och IGF-1.
Insulinet behövs för att njurarna skall ta vara på magnesium, natrium och kalcium. Insulinet släpper in magnesium i kroppscellerna. Vid insulinresistens tillförs muskelcellerna för litet magnesium och musklerna krampar, beroende på att serumnivåerna av magnesium sjunker. Blodkärlen drar i hop sig och blodtrycket stiger därför. Otillräcklig insulineffekt gör att magnesium utsöndras genom njurarna. Magnesium behövs i cellernas energiförsörjning. Insulinet ökar upptaget av natrium och bidrar därför till vätskeretention och ökad belastning på hjärtat samt ger förhöjt blodtryck. Insulinet stimulerar det sympatiska nervsystemet, vilket ger en kärlsammandragning, även i hjärtat. Inte oväntat är frekvensen hjärtinfarkter 2-3 ggr högre efter en kolhydratrik måltid.
Diabetes typ 2 är en nutritionssjukdom. Diabetes typ 2 kan också sägas vara en sjukdom som karaktäriseras av ett accelererande åldrande av bindväven beroende på glykering och oxidativa mekanismer. Diabetes typ 2 yttrar sig även som en rubbning i kontrollen av glukoneogenesen i levern, vilket ökar sockerproduktionen och yttrar sig som förhöjt fasteblodsocker.
Sedvanlig behandling:
Insulinsekretionshöjande tabletter och insulintillförsel höjer redan höga insulinnivåer till följd av insulinresistens till ännu högre höjder. Tabletter som stimulerar insulinsekretionen såsom sulfonamiderna tvingar bukspottkörtelns redan utmattade betaceller att producera ytterligare en liten mängd insulin. På så sätt omvandlas en typ 2 diabetes med tiden till en typ 1 diabetes. Insulin-tillförsel behövs, då det egna insulinet tagit slut. Man talar om «Naturalförlopp». Med höga insulinhalter tvingar man in blodsockret i kroppens celler, vilka får ta emot de höga sockermängderna. Sockret lagras som fett i lever, hjärta, muskler och skelett. Det är väl känt att om man kan sänka ett högt HbA1c med 1% enhet med tillförsel av insulin, så ökar kroppsvikten med cirka 2 kg. Vad rekommenderar man dessa patienter? – Jo, hypokalorisk kost och ökad mängd fysisk aktivitet. Glukos, som tvingas in i cellerna, bildar också glykerade föreningar med cellens proteiner, glykerade endprodukter, AGE. Detta stör den hormonella och enzymatiska aktiviteten. Blodkärlens väggar utsättes för såväl höga insulinvärden som höga blodsockervärden,vilka båda bidrar till åderförkalkningen. Sjukdomen förvärras genom denna behandling på flera olika sätt. De nya medicinerna, GLP-1-analogerna och DPP4- antagonisterna verkar genom att efterlikna respektive hämma enzymet PPR- gamma.
Vad gör denna metabola väg? – Jo, identifierar cancerceller.Dessa mediciner kommer så småningom att visa sig medföra en ökad risk för cancer. Medicinerna marknadsförs som insulinsensibiliserande, d.v.s. ökar cellernas insulinkänslighet och släpper in mer socker i cellerna, vilket ju förstås sänker sockret i blodbanan,hyperglycemin.

Alternativ behandling: De höga blodsockervärdena är ett sent symtom på insulinresistens. Insulinresistens är orsaken till diabetes typ 2. Det är således insulinresistensen med åtföljande höga insulinvärden som skall behandlas. Insulin-signalen till kroppens celler har upphört att fungera.På naturlig väg normaliserar man insulinnivåerna genom att drastiskt minska mängden tillförda kolhydrater och i stället lita på leverns egen produktion av glukos. Kroppen shuntar automatiskt över från att använda glukos som bränsle till att använda fett som bränsle – fettförbränning. Detta kan ta några veckor. Många gör dock ofta felet att äta för mycket protein, vilket förhindrar övergången i ketos. Proteinet utlöser insulin och överskottsprotein omvandlas till glukos via gluconeogenesen. Då kroppen börjar att fettförbränna,minskar kroppens fettlagerreserver och vikten sjunker. Insulinnivåerna i blodet sjunker och blockerar inte längre användningen av fett, resistensen minskar successivt, varvid behovet av insulin minskar.Betacellerna i pancreas återhämtar sig och den egna produktionen kan göra sig hörd och t. o. m. öka.

Glukosintoleransen kvarstår dock, varför lågkolhydratkosten, måste fortsättas livet ut. Diabetes typ 2 har övergått till diabetes typ 0. Jfr med nykter alkoholist!